Mel high
Hallå i stugan.
Livet rullar på och endast en vecka kvar till Spring break! Därför är följande vecka fullproppad med fyra uppsatser och några prov... blääää!
Kort inlägg även idag, tänkte erbjuda lite bilder på min skola... smög runt med kameran häromdan och tog några kort. Kameror är inte tillåtna i skolan, så tyckte jag gjorde ett bra jobb med bilderna även fast jag smög upp kameran ur väskan lite tjusigt och tog smygkort.
Skolan jag går på heter Melbourne High School, och våran maskott är en Bulldog, färgerna våra är grönt och vitt.
Skolan är även enorm, ca 3000 people.
Livet rullar på och endast en vecka kvar till Spring break! Därför är följande vecka fullproppad med fyra uppsatser och några prov... blääää!
Kort inlägg även idag, tänkte erbjuda lite bilder på min skola... smög runt med kameran häromdan och tog några kort. Kameror är inte tillåtna i skolan, så tyckte jag gjorde ett bra jobb med bilderna även fast jag smög upp kameran ur väskan lite tjusigt och tog smygkort.
Skolan jag går på heter Melbourne High School, och våran maskott är en Bulldog, färgerna våra är grönt och vitt.
Skolan är även enorm, ca 3000 people.
snabb uppdatering med bilder
hej hej!
tisdag idag, tisdagar måste vara segaste dagen i veckan.. för att citera lollo ( vill minnas att de var du som kom på detta, kan ha fel) Tisdagar är iaf som att fylla 17. Inget speciellt alls, bara något precis emellan allt händer. 14 är du fjortid, 15 moped, 16 övningskörning, 18 är ju 18. Och var är sjutton? absolut ingenting....
Samma med veckodagarna, måndag är första dagen på veckan, ny vecka nya möjligheter, onsdag är lill-lördag, torsdag är nästan helg, och så är ju fredag, lördag och söndag i princip helg med härligheter. Men vad är tisdag? absolut ingenting....
Så tisdagar är såsom att fylla 17... Absolut ingenting!
Vad har hänt sen senast då? inte alltför mycket, livet rullar på bra.
Har mestadels varit psykolog senaste veckan pga massa kärleksdrama då jag känner båda parter inblandade.... så blivit massa fika och deeptalk för min del. Gör mig inte alltför mycket, när polarna har problem får man ta och finnas där för dem.
I helgen bar de av till Orlando med Sam, kristin, Jc, and danny (namnen är mest för att jag ska komma ihåg de själv senare) för att klubba och dansa. Mycket roligt, här har ni några bilder
Vill notera att på polisbilen står de ; Orange County
plus lägg märke till mina ben, om de ändå kunde vara så snygga i verkligheten :P
i bilen påväg upp
Det var allt för mig idag
puss och kram till alla
tisdag idag, tisdagar måste vara segaste dagen i veckan.. för att citera lollo ( vill minnas att de var du som kom på detta, kan ha fel) Tisdagar är iaf som att fylla 17. Inget speciellt alls, bara något precis emellan allt händer. 14 är du fjortid, 15 moped, 16 övningskörning, 18 är ju 18. Och var är sjutton? absolut ingenting....
Samma med veckodagarna, måndag är första dagen på veckan, ny vecka nya möjligheter, onsdag är lill-lördag, torsdag är nästan helg, och så är ju fredag, lördag och söndag i princip helg med härligheter. Men vad är tisdag? absolut ingenting....
Så tisdagar är såsom att fylla 17... Absolut ingenting!
Vad har hänt sen senast då? inte alltför mycket, livet rullar på bra.
Har mestadels varit psykolog senaste veckan pga massa kärleksdrama då jag känner båda parter inblandade.... så blivit massa fika och deeptalk för min del. Gör mig inte alltför mycket, när polarna har problem får man ta och finnas där för dem.
I helgen bar de av till Orlando med Sam, kristin, Jc, and danny (namnen är mest för att jag ska komma ihåg de själv senare) för att klubba och dansa. Mycket roligt, här har ni några bilder
Vill notera att på polisbilen står de ; Orange County
plus lägg märke till mina ben, om de ändå kunde vara så snygga i verkligheten :P
i bilen påväg upp
Det var allt för mig idag
puss och kram till alla
St patricks day och massa annat strunt
Hej alla där hemma!
Har varit rätt händelserikt sen senast, mestadels pga St patricks day som officielt var igår.
St patricks day är en irländsk högtid, som i princip är en stor suparhögtid. för att citera värdpappan min för några veckor sen "you havn´t seen us party or drink, until you have seen us on st patricks day"
Pga denna väldigt stora högtid var de i helgen en enorm Streetfest i vårat Downtown. Där var det absolut fullproppat med människor, och man undrade var alla kom ifrån. Det var två band som spelade i de olika ändarna av vårat downtown.
De var ölstånd överallt, och alla bar grönt. Traditionen är att om du inte bär grönt har vem som helst tillåtelse att nypa dig i rumpan, konstiga irländare.
Kvällen var helt underbar, och extremt roligt, då du träffade många du kände, och även nya människor du inte hade en aning om bodde här. Fick även det armband som behövdes för att få dricka, de fixade alla på något sätt, men de ironiska var att jag faktiskt fick mitt av vakterna, allt eftersom de tyckte jag var så bländande vacker, mohaha.
Något annat jag är lite stolt över denna helg var att jag helt ensam crashade min grannes fest. Satt uttråkad hemma och väntade på att några kompisar skulle hämta upp mig för att bege oss till the streetfest. så hör jag hur college grabbarna som bor i huset brevid har folk över, har aldrig träffat dem, men tänkte näe fan, de e dags nu. Och alla som vet hur social jag kan vara ibland kan ju förstå att jag faktiskt gick över, och en kvart efter jag hört musiken satt jag i runt grannarnas köksbord, och lärde dem bussen. Och efter de begav vi oss alla downtown som ni säkert tidigare förstod
I söndags hade vi soccer banquet, vilket är en avskedsmiddag för fotbollslaget. Mycket trevligt såklart eftersom alla tjejer i både A och B laget är supertjejer . A laget vann förövrigt State championship, och blev rankade 4a i hela usa, förstår ni hur fuckin bra de är elr? ja, jag är stolt iaf.
Själv spelar jag i B laget, och blev utsett till offence MPV, vilket står för Most Valuable Player, så de var super snajsigt.
I måndags var jag på min första Baseball match, de var ju en upplevelse det med, men rätt tråkig sport, då jag gillar lite mera fart. Sa detta till Lauren som jag var där med, ca en timme in i matchen, och hon svarade med detta;
" do you think we pay two dollars for the actual baseball game? have u seen their butts in those pants?! that´s why we are here, not baseball"
Och igår var den officiella St patricks day, alltså hade vi massa vänner och bekanta över här hemma. Linda lagade irländsk mat, och allt var grönt... jag driver inte... ALLT! Smöret var grönt, mjölken, vattnet, potatisen, ordentligt med karamellfärg Linda använt.
Efter middagen begav jag mig ner till downtown igen med några kompisar, var en hel del folk, men inte i närheten av så många som i lördags. iaf, inte varje dag man går på streetfest på en tisdag, så det var mycket trevligt.
Ja, massa saker jag haft för mig på sistonde, fullspeckat schema. synd bara att jag har en hel del skolarbete att ta igen, ja vi får väl se hur de blir med det....lata jag.
Har varit rätt händelserikt sen senast, mestadels pga St patricks day som officielt var igår.
St patricks day är en irländsk högtid, som i princip är en stor suparhögtid. för att citera värdpappan min för några veckor sen "you havn´t seen us party or drink, until you have seen us on st patricks day"
Pga denna väldigt stora högtid var de i helgen en enorm Streetfest i vårat Downtown. Där var det absolut fullproppat med människor, och man undrade var alla kom ifrån. Det var två band som spelade i de olika ändarna av vårat downtown.
De var ölstånd överallt, och alla bar grönt. Traditionen är att om du inte bär grönt har vem som helst tillåtelse att nypa dig i rumpan, konstiga irländare.
Kvällen var helt underbar, och extremt roligt, då du träffade många du kände, och även nya människor du inte hade en aning om bodde här. Fick även det armband som behövdes för att få dricka, de fixade alla på något sätt, men de ironiska var att jag faktiskt fick mitt av vakterna, allt eftersom de tyckte jag var så bländande vacker, mohaha.
Något annat jag är lite stolt över denna helg var att jag helt ensam crashade min grannes fest. Satt uttråkad hemma och väntade på att några kompisar skulle hämta upp mig för att bege oss till the streetfest. så hör jag hur college grabbarna som bor i huset brevid har folk över, har aldrig träffat dem, men tänkte näe fan, de e dags nu. Och alla som vet hur social jag kan vara ibland kan ju förstå att jag faktiskt gick över, och en kvart efter jag hört musiken satt jag i runt grannarnas köksbord, och lärde dem bussen. Och efter de begav vi oss alla downtown som ni säkert tidigare förstod
I söndags hade vi soccer banquet, vilket är en avskedsmiddag för fotbollslaget. Mycket trevligt såklart eftersom alla tjejer i både A och B laget är supertjejer . A laget vann förövrigt State championship, och blev rankade 4a i hela usa, förstår ni hur fuckin bra de är elr? ja, jag är stolt iaf.
Själv spelar jag i B laget, och blev utsett till offence MPV, vilket står för Most Valuable Player, så de var super snajsigt.
I måndags var jag på min första Baseball match, de var ju en upplevelse det med, men rätt tråkig sport, då jag gillar lite mera fart. Sa detta till Lauren som jag var där med, ca en timme in i matchen, och hon svarade med detta;
" do you think we pay two dollars for the actual baseball game? have u seen their butts in those pants?! that´s why we are here, not baseball"
Och igår var den officiella St patricks day, alltså hade vi massa vänner och bekanta över här hemma. Linda lagade irländsk mat, och allt var grönt... jag driver inte... ALLT! Smöret var grönt, mjölken, vattnet, potatisen, ordentligt med karamellfärg Linda använt.
Efter middagen begav jag mig ner till downtown igen med några kompisar, var en hel del folk, men inte i närheten av så många som i lördags. iaf, inte varje dag man går på streetfest på en tisdag, så det var mycket trevligt.
Ja, massa saker jag haft för mig på sistonde, fullspeckat schema. synd bara att jag har en hel del skolarbete att ta igen, ja vi får väl se hur de blir med det....lata jag.
värst vad djup jag kan vara ibland...
Klockan är nio, det är en perfekt kväll ute, as always... sitter på baksidan i shorts och linne och njuter av våra 23 grader. Det är en stjärnklar kväll, månen lyser upp så pass väl att jag inte har några lampor tända, och trädgårdens alla djur för mysigt väsen, sysorna låter, och jag hör ekkorrar i palmerna, baksidan är mitt eget lilla paradis, här sitter jag nästan varje kväll, njuter och varvar ner.
Idag och igår skolkade jag, precis som resten av skolan, pga stort prov mestadels av oss inte behövde ta.
Så dessa två dagar har jag åstakommit absolut ingenting... helt underbart. Har endast legat ute i solen, träffat kompisar och inte tittat på en enda läxa. mmmm.... i´m enjoying life!
Ikväll var jag ute på långpromenad med hunden, och det slutade som vanligt med att jag inte kunde slita blicken från stjärnorna. Ja, nu hörde rätt, jag går sakta med nacken böjd bakåt för att kunna se så mkt som möjligt. Här är det alltid stjärnklart, och jag fastnar ofta stirrandes uppåt. Mestadels för att jag alltid varit sån, men här ser stjärnhimlen annorlunda ut, stjärntecken som jag aldrig sett förrut, och karlavagnen är upponed, allt detta påminner mig om att jag faktiskt är här... långt hemifrån... i florida.. i mitt eget lilla paradis.
Jag har varit hemifrån länge nu, i hela 7 månader... under dessa månader har jag hunnit bygga ett liv, med massa vänner, äventyr, skola och värdfamilj. Ibland har jag fått jobba hårt, men nu känns de som om jag har allt, och haft allt ett bra tag.
Och att jag om tre månader ska lämna allt detta, känns oerhörd jobbigt. Kommer jag klara att bara walk away from everything... säga farväl, till vissa kanske föralltid. Att säga att "Florida is growing on me" är en underdrift, kanske är det för jag varit hemifrån så pass länge.. men just nu är detta liv allt jag vet. Missförstå mig rätt, jag saknar er alla där hemma något så otroligt mycket och skulle inte byta er för något.
Men nu är jag här, och jag älskar det... jag älskar alla mina nyfunna vänner, och alla äventyr vi beger oss ut på, jag älskar allt nytt jag upplevt,alla nya känslor, och mestadels den Kvinna jag känner att jag blivit , allt tack vare personerna här.
Och jag undrar... jag undrar hur jag ska klara mig utan det här. Kommer jag klara att lämna mitt eget lilla paradis? kommer jag klara lämna stället där karlavagnen är upponed?
Och nu till något annat.... Till något väldigt roligt.
I måndags morse fick jag ett samtal från farsgubben min.
Jag har blivit storasyster, åt en lite flicka :)
Så numera är jag inte minstingen längre.
Idag och igår skolkade jag, precis som resten av skolan, pga stort prov mestadels av oss inte behövde ta.
Så dessa två dagar har jag åstakommit absolut ingenting... helt underbart. Har endast legat ute i solen, träffat kompisar och inte tittat på en enda läxa. mmmm.... i´m enjoying life!
Ikväll var jag ute på långpromenad med hunden, och det slutade som vanligt med att jag inte kunde slita blicken från stjärnorna. Ja, nu hörde rätt, jag går sakta med nacken böjd bakåt för att kunna se så mkt som möjligt. Här är det alltid stjärnklart, och jag fastnar ofta stirrandes uppåt. Mestadels för att jag alltid varit sån, men här ser stjärnhimlen annorlunda ut, stjärntecken som jag aldrig sett förrut, och karlavagnen är upponed, allt detta påminner mig om att jag faktiskt är här... långt hemifrån... i florida.. i mitt eget lilla paradis.
Jag har varit hemifrån länge nu, i hela 7 månader... under dessa månader har jag hunnit bygga ett liv, med massa vänner, äventyr, skola och värdfamilj. Ibland har jag fått jobba hårt, men nu känns de som om jag har allt, och haft allt ett bra tag.
Och att jag om tre månader ska lämna allt detta, känns oerhörd jobbigt. Kommer jag klara att bara walk away from everything... säga farväl, till vissa kanske föralltid. Att säga att "Florida is growing on me" är en underdrift, kanske är det för jag varit hemifrån så pass länge.. men just nu är detta liv allt jag vet. Missförstå mig rätt, jag saknar er alla där hemma något så otroligt mycket och skulle inte byta er för något.
Men nu är jag här, och jag älskar det... jag älskar alla mina nyfunna vänner, och alla äventyr vi beger oss ut på, jag älskar allt nytt jag upplevt,alla nya känslor, och mestadels den Kvinna jag känner att jag blivit , allt tack vare personerna här.
Och jag undrar... jag undrar hur jag ska klara mig utan det här. Kommer jag klara att lämna mitt eget lilla paradis? kommer jag klara lämna stället där karlavagnen är upponed?
Och nu till något annat.... Till något väldigt roligt.
I måndags morse fick jag ett samtal från farsgubben min.
Jag har blivit storasyster, åt en lite flicka :)
Så numera är jag inte minstingen längre.
tjoooooobre
herregud vad seg jag är på att uppdatera... och jag vet de själv.. tänker alltid, nu måste jag uppdatera bloggen, men har alltid något annat spännande för mig.
Ja, shit de har gått två veckor, mycket hinner hända på två veckor.
juste skulle berätta om min Indiana vistelse.
När jag var där kom jag på så mycket att skriva, men minnet är väla inte det bästa hos mig.
Som ni säkerligen förstod i förra inlägget var Indian aldelles för kallt för min del, och bilfärden mycket smärtsam.
Då vi anlände fredag morgon begav vi oss till "mormorn", som bodde i ett sött litet hus. En lång powernapp och dush senare var man som ny igen. Vi åt lunch med hela tjocka släkten, vilket var mycket trevligt eftersom detta var första gången jag träffat släktingar till min värdfamilj. Efter lunch checkade jag, Korrianne och Matt in på hotel där vi skulle bo följande två nätter. Vi gjorde iordning oss, och klädde oss konservativt i svart, eftersom kl 5 skulle vi på vaka. En vaka är att alla sörjande samlas på begravningshemmet. Där finns ett stort rum, utpyntat med massa blommor, och bilder som förklarade Dororthys livshistoria . (dorothy, som gick bort är lindas faster)
I mitten av rummet står en hennes kista, och här i staterna kör man med öppen kista, alltså låg Dorothy iklädd sina favoritkläder, rosa kofta med guldknappar, håret var iordning och hon var ordentligt sminkad. Jag har aldrig sett en död människa förrut, och det som tog mig mest var hur levande hon såg ut, som om hon när som helst skulle sätta sig upp, gäspa och fråga efter sina glasögon.
Efter några timmars vaka bar de av till middag, sen vidare till hotellet.
På lördag förmiddag var själva begravningen, vilket var en lång procedur både utanför och innanför kyrkväggarna.
Inte alltför spännande eller händelserik helg, med tanke på omständigheterna. De var lugnt och chill.
På söndag bar de av hem igen, och jag såg inte fram emot att göra om denna smärtsamma, och alltför långa bilfärd....
därför efter sex timmar på vägen tog jag saken i egna händer... hade mig en dejt med Korriannes uberstarka sömntabletter.. ja vad kan jag säga, jag var avdäckad resten av vägen hem, plus följande nästa dag...starka grejer värdsyrran tar. haha
Annars rullar livet på aldelles prima för min del, allt går bra i skolan, förrutom att jag är aldelles för lat, har förövrigt lärt mig sova sittandes, vilket kommer väl till pass i min american economics class.
Helgerna har varit super, speciellt denna helg då massa från college varit hemma, vilket har innebärt fest hos Rena både fredag och lördag.
Helgen innan var jag på fest i ett enormt mansion. Där befann sig ett gäng kanadänsare... och de gjorde mig rikstokig och total patriotisk då de frågade mig ; "so do sweden have a good hockey team?"
Fick de att skämmas rätt ordentligt då jag vrålade ut ; "who the fuck do you think play you guys in the freakin world cups finals!!!!?!".
haha
puss och kram
Ja, shit de har gått två veckor, mycket hinner hända på två veckor.
juste skulle berätta om min Indiana vistelse.
När jag var där kom jag på så mycket att skriva, men minnet är väla inte det bästa hos mig.
Som ni säkerligen förstod i förra inlägget var Indian aldelles för kallt för min del, och bilfärden mycket smärtsam.
Då vi anlände fredag morgon begav vi oss till "mormorn", som bodde i ett sött litet hus. En lång powernapp och dush senare var man som ny igen. Vi åt lunch med hela tjocka släkten, vilket var mycket trevligt eftersom detta var första gången jag träffat släktingar till min värdfamilj. Efter lunch checkade jag, Korrianne och Matt in på hotel där vi skulle bo följande två nätter. Vi gjorde iordning oss, och klädde oss konservativt i svart, eftersom kl 5 skulle vi på vaka. En vaka är att alla sörjande samlas på begravningshemmet. Där finns ett stort rum, utpyntat med massa blommor, och bilder som förklarade Dororthys livshistoria . (dorothy, som gick bort är lindas faster)
I mitten av rummet står en hennes kista, och här i staterna kör man med öppen kista, alltså låg Dorothy iklädd sina favoritkläder, rosa kofta med guldknappar, håret var iordning och hon var ordentligt sminkad. Jag har aldrig sett en död människa förrut, och det som tog mig mest var hur levande hon såg ut, som om hon när som helst skulle sätta sig upp, gäspa och fråga efter sina glasögon.
Efter några timmars vaka bar de av till middag, sen vidare till hotellet.
På lördag förmiddag var själva begravningen, vilket var en lång procedur både utanför och innanför kyrkväggarna.
Inte alltför spännande eller händelserik helg, med tanke på omständigheterna. De var lugnt och chill.
På söndag bar de av hem igen, och jag såg inte fram emot att göra om denna smärtsamma, och alltför långa bilfärd....
därför efter sex timmar på vägen tog jag saken i egna händer... hade mig en dejt med Korriannes uberstarka sömntabletter.. ja vad kan jag säga, jag var avdäckad resten av vägen hem, plus följande nästa dag...starka grejer värdsyrran tar. haha
Annars rullar livet på aldelles prima för min del, allt går bra i skolan, förrutom att jag är aldelles för lat, har förövrigt lärt mig sova sittandes, vilket kommer väl till pass i min american economics class.
Helgerna har varit super, speciellt denna helg då massa från college varit hemma, vilket har innebärt fest hos Rena både fredag och lördag.
Helgen innan var jag på fest i ett enormt mansion. Där befann sig ett gäng kanadänsare... och de gjorde mig rikstokig och total patriotisk då de frågade mig ; "so do sweden have a good hockey team?"
Fick de att skämmas rätt ordentligt då jag vrålade ut ; "who the fuck do you think play you guys in the freakin world cups finals!!!!?!".
haha
puss och kram
